Dagarna rullar på

Vi pusslar för att få ihop det eftersom man måste vara två vid alla lyft och det blir ju rätt så många lyft per dag. Som tur är har vi blivit beviljade assistans dygnet runt i tre veckor, vilket underlättar det hela. Speciellt eftersom en av oss måste arbeta också. I helgen är maken i Göteborg och arbetar samtidigt har Storebror haft klassfest (för både barn, syskon och föräldrar) så då blev det lite logistikproblem. Men vi löste det så att jag fick cykla hem en gång under klassfesten, för att hjälpa assistenten att lyfta Skalman upp ur sängen och till skötbordet och sedan vidare till rullstolen. Tur att vi bor nära skolan!

Skalman trivs fint i sin specialbyggda rullstol.

Några promenader i parken har vi hunnit med när solen kikat fram.

Skalman - coolaste killen jag känner!

Tänk dig att du opererat båda höfterna. Att de har sågat av lårbenet och vinklat om så att höftkulan kommer på plats där den ska vara. De har skruva ihop och satt dit en platta. Operationen tar några timmar och betraktas som en stor operation.
Fyra dagar senare får du åka hem, med enbart alvedon som smärtlindring. Strålande glad och totalt obekymrad om att du bara får halvligga med benen positionerade utåt. Att du inte får belasta benen (dvs inget ståskal och ingen gåstol) före återbesöket om 5 veckor.
Ofattbart!
Det är vår Skalman det! Helt fantastiskt vilken kille han är. Läkarna bara tittade på honom och skakade på huvudet. Så där pigg och glad ska man inte vara så snabbt efter en höftoperation. Och att han dessutom inte behövde mer smärtlindring än alvedon.....
Skalman är fantastisk! Fast det visste vi ju redan :-).

Tjoohoooo! Jag har fått komma hem, självklart är man strålande glad då.

Rapport från sjukhuset

Här kommer en liten uppdatering för att ni ska veta att allt gått bra. Skalman mår fint och har stora bandage på båda höfterna. Lite smärtstillande med jämna mellanrum så är han en glad kille. Operationen gick över förväntan och ortopederna var mycket nöjda med resultatet.
Skalman har t.o.m fått sitta upp i sin vagn.

Och en tur ut på solterassen var inte fel!

Skriver mer när vi är hemma från sjukhuset igen.
Kram till er alla fina läsare!

Fullt upp hela dagen!

Äntligen var det dags att prova Hoppolek! Idag var det visning på Skalman förskola och gissa vem som fick testa allra först?!

Kul var det förstås! I morgon blir det till att hoppa upp på Hoppoleken igen. Sedan ska den stå på förskolan i några veckor men eftersom Skalis ska opereras så kommer han inte att kunna leka med den mer sen.

Direkt efter förskolan bar det av till Hjäpmedelscentralen för att prova ut något som Skalman ska kunna sitta/ligga i efter operationen. Det blir en Panther som ska byggas om, genom att man sätter en platta fram. Han ska nämligen ha en skena så att benen är i vinkel utåt. Att sitta i Panthern gillade Skalis skarpt! Får se om det är lika kul när han ska halvligga med benen utåt, fastsatta i en skena.....

 

I morgon är det dags för inläggning. Nål ska sättas och sedan ska Skalman få dropp hela natten. På torsdag är det operation, mer orkar jag inte skriva.....

Det bara måste gå bra!

Gissa vem som tror att han är en katt?

Idag har vi hunnit med ett besök på urologen för att mäta trycket i urinblåsan. Skalman är en tacksam patient och skrattar mest hela tiden. Inte alla snart 4-åringar som ligger på rygg på en brits i över en timme och bara fnissar nöjt.
Belöningen för besöket blev en råtta :-).

Det omöjliga valet

Eftersom jag legat lite på latsidan vad gäller bloggandet så kommer här ett sent radiotips. Sändes i P1 för några veckor sedan men går att lyssna på här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=5018115

Barnen var efterlängtade. Och så tvillingar också!
Men en bit in i graviditeten ställdes Erika Svantesson och hennes man inför det svåraste valet i sina liv. Att välja eller välja bort ett barn.
Här berättar hon själv om det omöjliga valet och resan vidare.

Har du inte redan lyssnat så gör det!

Orkar ni lyssna på min klagan?

Här hemma ägnas tankarna mycket på den kommande operationen. 12 april är det dags! Då ska Skalman operera båda sina höfter. Oron finns där hela tiden, såklart! Massor av kraft har gått åt till att söka extra asstimmar för veckorna efter operationen, då Skalman ska ha ben och höfter i en skena. Att behöva berätta och beskriva för att sedan få höra att det är normalt föräldraansvar, det gör ont!! Att alla 3-åringar har ett totalt hjälpbehov.... Men det visste ni kanske redan?
Att Skalman sedan fyller 4 år om två månader, spelar visst ingen roll. Och visst tusan kan en 3- eller 4-åring göra rätt mycket själv!?!
Men, men... vi klarar det såklart. Eftersom man som förälder inte har något val!

Nä, nu har jag klagat nog. Avslutar med några bilder på kämpen och hans bror. Ja, pappan kom visst också med ;-).

En mysig dag i bokskogen.

En betydligt kallare dag i Skalmans favoritgunga.

Skalis bjuder Storebror på en åktur.

Ståträning!